Impact 

INTRODUKTION TILL IMPACT-DIAGRAMMET

När vi i Design to Improve Life talar om Impact handlar det om hur en design påverkar sin omgivning och vilka positiva och negativa effekter designen kan ha på omgivningen och på användarna. Kort sagt den del av designen som har utvecklats med syfte “to improve”.

Men Impact handlar också om de utmaningar man via Design to Improve Life-processen vill ta upp, hur och hur mycket en viss 
utmaning påverkar människors liv och omgivning negativt i förhållande till de tre hållbarhetsperspektiven: ‘Social, miljömässig och ekonomisk hållbarhet’. En sådan bedömning av den negativa påverkan av ett problem eller en utmaning är en viktig måttstock när det gäller att hitta lösningar som kan ge positiva effekter och Design to Improve Life.

Impact-diagrammet är utvecklat för att bedöma och utvärdera Design to Improve Life-utmaningar och -lösningar i förhållande till de tre hållbarhetsperspektiven.

Diagrammet symboliserar med sin triangelform att alla de tre hållbarhetsperspektiven ska bedömas lika och vara lika mycket värda när man utvärderar en design. När man ska bedöma design eller en utmaning utifrån de tre hållbarhetsperspektiven finns det några aspekter man ska vara medveten om. Vi föreslår här ett antal frågor som eleverna kan diskutera:

Miljömässig hållbarhet
Hur påverkar designen sin naturliga omgivning och miljön? Är den återvinningsbar eller komposteras den direkt? Innehåller den giftiga material? Skyddar den den biologiska mångfalden (växter, människor och djur)?

Social hållbarhet
Hur påverkar designen samhället och människorna? Fokuserar den på ett lokalt eller ett globalt område? Utvecklar designen samhället lokalt/globalt sett? Kan andra dra nytta av den? Har designen en inriktning på mänskliga rättigheter?

Ekonomisk hållbarhet
Hur påverkar designen den lokala och globala ekonomin? Ger den ekonomisk vinst? Har designen ett pris som passar målgruppens ekonomiska förutsättningar? Har designen potential inom systemutveckling och i så fall på vilket sätt? Är den ekonomiskt stabil?

Hur används Impact-diagrammet?
Det finns två typer av Impact-diagram som eleverna kan använda i sin utvärdering:

I Impact-diagrammet markerar eleverna en Design to Improve Life-lösning från 1 till 5 (1 är svag och 5 är stark) på varje axel. När de har märkt en punkt på varje axel, kopplas ihop punkterna, och en triangel – som kan variera beroende på vad eleverna kommer fram till i sin utvärdering av designen – bildas. Ju större triangel som förbinder punkterna, desto starkare är designen ur alla de tre hållbarhetsperspektiven. En design behöver inte nödvändigtvis vara dålig bara för att den inte fokuserar lika mycket på alla tre hållbarhetskriterierna. Men det är viktigt att eleverna diskuterar om hur den kan stärkas ytterligare i de områden där den är svag.

I Impact-diagrammet måste designteamet också rösta om hållbarhetsprincipen för en design, och istället för att diskutera designen direkt ska designteamet reflektera individuelt (på post-it-lappar) över var man anser att designen är starkast. Om man tycker att designen främst fokuserar på miljöprinciperna genom till exempel hållbara material, skriver man ner det på en post-it-lapp och röstar genom att placera den i miljödelen på triangeln. När alla gruppmedlemmar har placerat sina röster med sina argument i triangeln diskuterar eleverna vilken hållbarhet som har flest röster och varför. Slutligen kan eleverna diskutera hur man kan stärka de platser som har få post-it-lappar och som alltså är något svagare.

I följande tekniker används Form-diagrammet:

  • Timeline
  • Winners’ Review

Hur används Impact-diagrammet i samband med Sum Up?
Precis som de andra Design to Improve Life-parametrarna kan de två Impact-diagrammen användas vid Sum Up. Det övre diagrammet med skalor kan användas för flera syften:

  • För att bedöma och utvärdera utmaningarnas negativa effekter på människor och deras omgivning i Förbered-fasen.
  • Impact-mål på hur designteamens lösning ska vända den negativa effekten till en positiv effekt på människors liv och 
omgivning i förhållande till de tre principerna om hållbarhet i Förstå-fasen.
  • För att bedöma och utvärdera designteamets lösning i förhållande till Impact-målen i Färdigställ-fasen.

Bedömning av de utmaningar negativt Impact
I Förbered-fasen används Impact-diagrammet för att bedöma utmaningarna. Här diskuterar eleverna i vilken utsträckning en viss utmaning har en negativ effekt i förhållande till de tre hållbarhetsprinciperna. Bedömningen används när designteamen ska prioritera de utmaningar de har identifierat i Open Space och Mindmap och Fokus. En utmaning kan t.ex. bedömas ha en stor negativ inverkan på miljön, medan en annan av de identifierade utmaningarna har en stor negativ inverkan på social hållbarhet. Baserat på dessa bedömningar kan designteamen diskutera vilken utmaning som har störst potential i förhållande till teamets intressen och resurser.

Att sätta upp Impact-mål för lösningen
I Förstå-fasen används Impact-diagrammet för att sätta upp mål för vilken positiv inverkan designteamens lösning ska ha på de tre hållbarhetskriterierna. Målet är inte nödvändigtvis att få så stor positiv effekt som möjligt på alla de tre parametrarna, men teamen måste motivera varför deras Impact-mål ser ut som de gör.

Impact-målen hängs upp på väggen så att de är synliga under hela designprocessen och kan användas som pejlingsmarkörer under Formge- och Färdigställ-fasen samt i samband med Sum Up.

Bedömning och utvärdering av designteamens lösning
I Färdigställ-fasen används Impact-diagrammen, som designteamen har fyllt under arbetets gång, för att bedöma Design to Improve Life-kvaliteten på deras lösning. I en slutlig Sum Up presenterar designteamen sina diagram och skapar ett gemensamt Impact-diagram på denna Sum Up.

När ett designteam har presenterat sin process och sin lösning ska de andra eleverna individuellt fundera över de tre hållbarhetskriterierna och skriva på post-it-lappar vad de tycker fungerar eller inte fungerar (saknas) i designen. Man kan välja en färg för det som “saknas” och en färg för “fungerar”. På post-it-lapparna motiverar de sin åsikt och kan även komma med förslag på hur designen kan förbättras. När eleverna ger feedback till designteamet turas de om att sätta sina post-it-lappar i designteamets Impact-diagram och motiverar sina åsikter muntligt inför projektgruppen. När Sum Up är avslutad har designteamet fått feedback på sin Design to Improve Life-lösning när det gäller lösningens positiva effekter (Impact) på människor och deras omgivning. De har också fått idéer om hur de kan stärka sin lösning utifrån de tre hållbarhetsperspektiven.

Mall
Impact-diagram.